Som jag har väntat och längtat efter att springa min favoritrunda! Under vintern har det varit rena rama isgatan i skogen så jag har inte vågat springa där för att jag har varit rädd att halka och slå helt eller halvt ihjäl mig. Men nu imorse så drog jag väg och skymtade inte en isfläck ens en gång.

Efter melodikrysset åkte jag och Laura till Isdala för att hon skulle få träna på hemläxor hon fått av sin tränare. Det är så kul att få egentid och se hur hon utvecklas i sitt åkande.