Tyst var det här!
Ingen röst!
Vaknade upp utan röst idag. Fruktansvärt är det. Det känns som att jag är fången i min egen kropp. Tur att en lång löprunda i nysnö kunde bättre på frihetskänslan iallafall.
Att jobba utan röst var, märkligt. Och den lilla röst jag hade kvar, den förbrukades där så nu har jag ingen alls. Jag kan knappt säga en mening innan den bara försvinner.
Efter jobbet så vankades storstäd och jag passade på att sälja en av våra byråer som vi inte har plats för längre. 100 spänn ville jag ha, men köparen gav mig 200kr för att den var i så fint skick.
Idag kom Tobbe till oss för att vara med och fira Laura. När han kommer så öndkas det alltid tacos och det är ju inte oss emot.
Jag och Tobbe tittade på "På spåret" och tävlade ihop mot dom i programmet. Riktigt roligt faktiskt! Jag har använt google translate som min röst idag. Jag har alltså skrivit det jag vill säga och sedan spelat upp det. Minst sagt underhållande många gånger, haha!
Nu ska jag förbereda Lauras tårta inför imorn när hon fyller 12 år. Lilla Loppan!
Så här så vi ut för exakt 10 årsen:
På natten åkte jag in till förlossningen. HÄR kan du läsa förlossningsberättelsen!
Mina små töser ♥
Tidigare idag fick jag meddela morgondagens gäster om att jag inte har någon röst och att dom själva fick bestämma om dom ville komma imorn eller inte. Jag förstår ju att i tider som dessa att man inte vill chansa även om jag vet att jag inte är sjuk
PUSS