In i dimman!
Hann tänka att jag tyckte att det var märkligt att jag inte sett en enda människa på morgonens PW innan jag kom på att det nog var dimman som gjorde att jag inte såg någon. Det är skönt att gå istället för att springa ibland. Jag hinner filosofera så mycket mer när jag går. När jag springer så tänker jag nte på någonting, vilket också är skönt.
Jag har bestämt mig för att ta löpvila ett par dagar. Jag har slarvat med löpvilan vilket inte har gjort något, men sedan jag började träna baskettjejerna så använder jag muskler på ett annat sätt, framförallt i höften som jag inte gör annars occh det känns av. Min högra höft är ju sedan flera år tillbaka min akilleshäl efter att jag slet ut den med att jobba 100% som undersköterska, 125% med företaget + egen träning ( och tre barn, hushåll osv osv osv..) på det... Så nu lever jag som jag lär och vilar innan det går för långt.
Puss