Tänk att något som kändes så långt bort då är så nära nu. Vi började räkna ner när det var 156 dagar kvar och imorse var det bara 2 dagar kvar till Cypern.

Vi längtar så mycket att vi nästan spricker och jag som aldrig brukar ha resfeber känner faktiskt att den kommer krypandes denna gången. Det pirrar i magen och tankarna rör runt. Jag tror att den kanske kommer nu för att Filip måste äta glutenfritt och det är inte alltid det lättaste att förklara utomlands. MEN det kommer gå bra! Han får äta det jag äter, kött och grönt! Det här med resfeber r något jag växt ifrån för när jag var barn hade jag fruktansvärd resfeber. Det var inte en bra idé att ens berätta att vi skulle iväg försen självaste resdagen för jag blev som ett hemskt monster. Inte så kul för de andra som kanske var lite mer lugna och sansade.

Tur man kan ändra sig!

 

Tittade på resenedräknaren med en gång imorse, så nära nu!

Har du resfeber när du ska iväg?

 

Puss