Två personer i min närhet har gått bort. Den ena efter ett långt liv och den andra för tidigt. Båda begravs på samma dag och samma tid. Jag åker till Örebro på begravning och Zoran går på begravning här i Göteborg. 

 

Förr tyckte jag att begravningar enbart var sorgliga, men dom senaste åren har jag sett dom som något vackert, som ett värdigt avslut och chansen till att få ta farväl en sista gång. En minnesstund som så klart är sorgsen men ändå så kärkeksfull ♡

Ni vet att ett vitt arkiv underlättar för anhöriga va?

Jag har mitt klart, har du?

Puss