Jag hatar att springa långt, men ska göra det ändå
Hej igen ♡
Det blev ingen PW för att köpa kaffe, jag sprang istället. Jag springer ju midnattsloppet om 1,5 månad och har inte tränat ett skit inför det. Varför inte? Jo först och främst så har jag ju som dom flesta av er vet en hemsk pollenallergi och för att kunna springa måste man kunna andas,faktiskt! Men då kan man springa inomhus tänker ni, men även då måste man kunna andas, faktiskt! Sen för det andra så tycker jag att det är så sjukt tråkigt att springa långt. Riktigt så där tråkigt så att jag likt ett litet barn vill sätta armarna i sidorna, stampa ner ena foten görhårt (betyder jättehårt på göteborgska) i golvet, rynka näsan och räcka ut tungan. På den nivån är det. Ja ni fattar nivån motivationen va?
MEN, så är jag ju envis som synden och min egna PT och jag blir rabiat när jag själv tänker lata tankar som att jag inte skulle klara det bara för att det är tråkigt. SÅ jag bestämde ju mig för att ha sprungit ett lopp på 1 mil innan jag fyllde 29 år och typiskt nog så är ju midnattsloppet den 20 augusti i år... Jag fyller den 21:a. Så med minsta möjliga marginal ska jag klara detta. Jag har även satt som mål att springa loppet på under 55 minuter. Yeeyy!!
Som skrivet i början sprang jag idag för att känna lite hur det känns och nog är det enklare att andas ändå (där det inte är nyklippt gräs) och trots att jag bara sprang i backar och dalar och knappt någon raksträcka alls så känns det som att jag kommer att klara detta.
Det måste jag, det finns liksom inga alternativ.
Är det någon av er som ska springa? Jag springer i 4b.
Nu slappar jag på inglasade balkongen med kaffe och ägg. Gött!
Puss