En nervös mamma och en lyckligt ovetande pojke!
Nu har det alltså blivit dags, i morgon klockan 7:30 ska jag och Filip infinna oss på Lundby för röroperationen.
Det är det bästa för honom och jag vet att det kommer gå så bra, men ändå finns där en liten oro. Liten och helt onödig, men ändå finns den där. Sövning är aldrig kul och bara tanken på att vara med och se när min lilla pojk ska somna får magen att vrida sig. Hoppas rören fäster sig bra så dom sitter där dom ska länge så vi slipper göra detta fler gånger även om oddsen går emot det. GAH!
Men det kommer gå bra, det måste gå bra!
När jag och Filip byggde lego förut så berättade jag för honom att han ska opereras i morgon. Ett skrattande "Neej!" fick jag som svar. Men när jag förklarade att han ska till läkaren för att läkaren ska titta och fixa i hans öron så sa han "Okej okej...!".Mer än så behöver vi liksom inte gå in på det för det är ju egentligen det enda han kommer minnas. Han är ju så van med läkare och allt redan.
Älskade prins, nu hoppas vi att din 15:e öroninflammation var din sista detta året ♥
Nu ligger han och sover och därmed har fastan inför operationen börjat.
Jag ska packa ner våra saker och fixa allt inför imorn så vi bara kan kasta oss i bilen så fort han vaknar så han inte hinner be om varken frukost eller något att dricka.
Jag ska packa ner våra saker och fixa allt inför imorn så vi bara kan kasta oss i bilen så fort han vaknar så han inte hinner be om varken frukost eller något att dricka.
EMLA-plåsterna ska ju på också... Hoppas han låter dom sitta på bara.
Suck.... Det kommer gå bra!
Puss