28 december 1935 föddes min morfar i Ungern!
Hans mamma kunde inte ta hand om honom eller hans 8 syskon och alla blev bortadopterade. Han växte upp hos olika familjer och blev behandlad illa, riktigt svinigt illa!
Han var arbetskraft för dom och inget annat. Han var vänsterhänt, men blev slagen till att bli högerhänt. Han blev misshandlad för minsta lilla och särbehandlad.
Dock var det en familj som han kom till som han tyckte om.

När han blivit stor nog att stå på egna ben så levde han på gatan!
Han hade ingen id och hade man ingen id att visa upp på den tiden blev man satt i fängelse.
Det var skönt tyckte morfar, då visste han att han fick sova och äta.

När revolution startade 1956 var min morfar tvungen att fly från Budapest!
Han flydde tillsammans med en annan kille och dom flydde till fots i högsnö mitt i Januari. Tåg var bara att glömma för då hade militärerna skickat tillbaka dom för att kriga i Ungern. Dom vandrade från Ungern till Österrike.
Väl där i flyktinglägret väntade min morfar på ett plan som skulle ta honom till Amerika, men planet till Sverige kom först och han vågade inte vänta längre ifall dom militära skulle hitta honom och skicka honom tillbaka så han klev på planet till Sverige.

Sen började hans liv här och det var knappert och inte alltid så lätt dom första åren, men han klarade sig och fick ett väldigt bra liv.

Idag hör och läser han om fina ungdomar och även vuxna som tar livet av sig! Som ger upp och inte orkar mer och han förstår inte!
För inte en enda gång under alla sina hemskt svåra år, var självmord ett alternativt eller ens en tanke.
Han förstår helt enklet inte vad som har hänt med världen som har kunnat släcka livsglöden hos så många.

Morfar är inte ensam om det, jag förstår inte heller!
Förstår Ni?

Fina morfar♥