-"Gör om det om två dagar"

09:21:00
(Fortsättning på Ett gravtest)
 
Igår fick jag sitta och ringa runt och väntapå att bli uppringd hela morgonen.
Pratade först med min barnmorska på MVC som tyckte att det hela är mycket märkligt och skickade mig vidare för att prata med gynakuten..
 
På gyn fick jag prata med en konstig kvinna som nog inte visste vad hon själv prata om..
- " Visade gravtestet du tog igår negativt?"
- " Ja!"
- " Då är du inte med barn, men du får ta ett gravtest igen om 2 dagar?"
- " Öhmm? Jaha? Ett till? Men du sa ju precis...."
- " Ja, men det måste kollas upp och då får du göra ett gravtest om två dagar igen för att vi ska veta säkert!"
 
Tröttsamt! Jag tror inte ens att jag är med barn, jag har ju faktiskt steriliserat mig just för att sådana här händelser INTE ska hända!
Tror och hoppas på en lite sen hormonrubbning eller något.
 
Hur som helst så har Zoran bestämt sig för att också ska sterilisera sig, det är enda lösningen för att sådant här ska upphöra. Vi har lessnat så att säga!
Många av er har ju undrat varför han inte steriliserade sig istället för mig.
Han erbjöd sig och bad mig hela tiden om att han skulle få göra det istället för mig. Men jag ville inte att han skulle göra det.
Nu blir det så att vi båda kommer vara det istället för att vara helt säkra på att det aldrig mer bli några barn gjorda.
 
Så imorn alltså ska jag ta ett test till och efter det så ska jag väl till gyn nästa vecka och undersökas...
SUCK!
 
 
 

Ett gravtest!

23:10:00
Idag har jag gjort ett gravtest som tack och lov visade negativt!
Tror ingen har varit så glad för ett negativt graviditetstest i historien!!
Varför gjorde jag detta undrar ni så klart då jag är steriliserad.
JO förstår ni min mens kommer är alltid punktligt, jag kan i princip klocka den.
Likt ett barnbidrag kommer den alltid den 20:e varje månad, men inte denna månaden!
Den 16:e hade jag något som kunde varit början till menstration, men det upphörde helt efter 2 dagar.
Förutom att jag inte fått mens så mår jag lite illa på morgonen och är tröttare än vanligt (som tur är blir jag pigg av träningen).
 
SUCK!
 
Läkaren sa till mig när jag steriliserades att om min mens skulle utebli skulle jag göra ett graviditetstest omedelbart och sen höra av mig till min MVC. Först och främst för att kunna utesluta ett utomhavandeskap (en graviditet utanför livmodern).
 
Så ja, det blir ett samtal till MVC imorn och då får vi väl se vad dom säger.
Jag får erkänna att jag är bitter! En av anledningarna till att jag är steriliserad är ju för att jag ska slippa ta graviditetstest och springa på MVC...
 
SUCK IGEN!
 
 
Idag är min första vilodag från träningen och jag är aningen rastlös! Ska koka en kopp te innan jag går och lägger mig tänkte jag.
Imorn är det dubbelpass som gäller om allt går som jag hoppas på MVC vill säga! Håll tummarna nu!
 
Puss och godnatt!

Dag 2,3,4 och 5 efter steriliseringen

10:46:00
Det har gått några dagar sen jag uppdaterade bloggen om hur jag faktiskt mått efter steriliseringen i torsdags. Kanske är på tiden att dela med sig.
 
Dag 2: Hemska smärtor i operationssåren och panodilen hjälpte inte något vidare, illamående antagligen p.g.a smärtorna och yrsel antagligen p.g.a smärtor och illamående.
 
Dag 3: Värsta dagen, men antagligen också vändpunkten. Hemska smärtor i opeationssåren och panodilen hjälpte inte något vidare, illamående antagligen p.g.a smärtorna och yrsel antagligen p.g.a smärtor och illamående. Helt orkeslös!
 
Dag 4: Minskad smärta vilket ledde till att panodilen kunde hjälpa, matlust och därmed mer energi och rörlighet.
 
Dag 5 (idag alltså): Molande mensvärksliknanade värk. Stickande åtdragande känsla i operationssåren.
Jag känner mig pigg och utvilad för första gången sedan i torsdags. Jag ska ge mig ut på en kort PW och se hur det känns efter det. Det känns så skönt att jag börjar bli mig själv igen!
 
 

Steriliseringen och dagen efter!

20:40:00

Jag vet inte hur många gånger jag försökte mobilblogga igår, men det gick bara inte. "Ingen kontakt med blogg.se" stod det bara så fort jag ville skriva ett inlägg. Suck!

 

Jag mår bra, men har väldigt ont. På sjukhuset sa dom att smärtan blir värre för mig än andra p.g.a att jag är allergisk mot morfin och bara kan äta panodil mot smärtan. Och ja, jag skulle ljuga om jag sa att panodilen hjälper! Direkt efter operationen fick jag använda en tens-apparat och det hjälpte väl lite grann iallafall.

 

Igår kändes det som att min överkropp skulle krossas långsamt bit för bit, det är vanligt då det fortfarande finns gas kvar efter operationen som försöker ta sig ut. Bröstkorgen och axlarna värkte allra mest. Nu har det börjat igen, usch det är jobbigt.

 

 

Idag har själva operationsåren gjort ont också. Så fort jag böjer mig ner eller bär upp Filip så känns det som ett smärtsamt hugg i såren. inte mysigt alls. Tycker dessutom att det var lite dåligt av dom att berätta efter ingreppet att jag helst inte ska lyfta eller bära på 3-4 veckor.Ja, men tjena liksom det går nog med 3 barn under 5 år, eller kanske inte...

 

Och Määäriam. min älskade vän! Hon var ett underbart stöd, dagen hade varit väldigt långtråkig utan henne!

All kärlek till dig ♥

Inskrivningen kl 8:30

På väg till operationen
Efter operationen
Efter att ha levt fastande och sedan på dropp så firade vi med sushi-frossa innan vi åkte hem ^^
 
Tack till alla er som har skrivit och hört av er! Det betyder så mycket ♥

I morgon steriliseras jag!

21:09:00
I morgon är det dags!
Äntligen ska det jag har kämpat så hårt och så länge för äga rum!
Jag ska få upprättelse.
Jag är nervös, men ändå lugn. Jag är hundra gånger hundra säker på vad jag vill så därför är jag lugn, det som gör mig nervös är narkosen. När jag operarade bort det döda fostret 2007 vaknade jag upp för tidigt ur narkosen och fick allergichock så jag vet inte riktigt hur dom gör imorgon. Att inte ha full kontroll på sådana här saker stör mig lite och då börjar nervositeten! Men självklart kommer allt gå bra, det är jag säker på.
 
Jag kommer ha Määäriam med mig hela dagen. Hon kommer dokumentera det som jag inte kan. Till exempel när jag rullas in på operation och när jag kommer tillbaka. Både bilder, film och inlägg kommer publiceras.
Ni kommer få se allt. Många av er har följt min kamp och stöttat mig när det har varit svårt och verkat hopplöst!
 
Tack! Ni betyder mycket för mig ♥
Skänk mig en tanke eller två och håll gärna tummarna för att allt går som det ska!